Ragga på nätet - vår nya folkhobby?

Som singel blev jag regelbundet utsatt för vänners försök att behandla bekantskapskretsen som en patiens och inte ge sig förrän alla ligger under någon annan, så till slut beslöt jag att göra något åt det - med datorn.Och varför inte? Största svenska dejtsiten, SprayDate, 500.000+ användare, hur många silence-of-the-lambs-galningar borde inte rymmas där? Jag fyllde i mitt stjärntecken och var säker på att ha dussintals nya spännande bekanta inom några dagar. En vecka senare var jag gruvligt besviken. Inte ett enda besök. Efter en hel månad: bara två blyga “hej”.

På tjejernas sidor stod ständiga instruktioner att inte fråga om sex, inte nämna sex, hur utleda dom var på alla porrbrev. Det var mig det var fel på, men vad? Min ålder? Mitt kön? Jag photoshopade ihop ett tjejansikte av några kända skönheter, sen snabbt en presentation. I bluffvetenskapens namn tillverkade jag också en yngre kille och en äldre. Artonåringen fick ett foto av mig i sena tonåren, fyrtioplussaren ett tillfixat ansikte från en filmstjärna och profilbeskrivning som antydde finansjobb.

Mitt unga jag fick efter ett tag svar från kvinnliga nick, alla minst tjugofem år äldre. Han ”var så söt att dom ville äta upp honom”. För den rike berättade främmande kvinnor hur dom sökte en man “som vet hur en kvinna ska behandlas” och som uttalat ”hatade snåljåpar”. Den typen av repliker kommer jag aldrig att få höra, knappt ens läsa i textraderna till billigare hyrfilmer.

Och så fort jag loggade in min tjej-identitet möttes jag av: “Hej! Vi vill informera om att din gästbok nu nått gränsen för vad som ryms för en normal Spray Date medlem...” Herregud, hon fick mess hela tiden. Rik eller ung - oavsett upplägg, som kille skulle den traven ta mig åratal att skrapa ihop.

Mitt yngre jag fick fler, rika snubben fick fler, fan och hans mormor lade brev på hög medan jag försmäktade i ensamhet. Jag kände mig tvingad att utmana dom. Alla tre måste omedelbart lämna Stockholm. Seså, schas! Jag märkte skadeglatt snabb skillnad, men trots adress i olika avkrokar spöade deras brevlådor ändå skiten ur min. Här behövdes en kraftigare galenskap i metoden.

På första sidan har SprayDate en “topplista” där dom tio “charmigaste” singelpojkarna och flickorna listas. Nu var jag sinnesjukt uttråkad. Jag tog ett sommarfoto ett snällt ex tagit av mig i badbyxor och halvdunkel. Nakenbilder på nätet? Jag mindes en första tveksamhet om "bild eller inte" som från ett annat liv. Hudfotot gav en nionde plats, ca 2500 besök och över femtio brev. Jag blev ombedd att dra åt helvete på en lång rad olika sätt. Korta brev med enkla frågor. Min syster skickade upprörda SMS. Sånt får en vetgirig man bortse från -- och min påhittade tjej fick fortfarande mest post: Såååååå, vad skulle hända om hon låg på Topplistan?

Fram med Photoshop igen, påhittade tjejen fick lite mindre näsa, lite större ögon, och så den där lustiga posen med tillbakadraget huvud som skulle kunna trolla fram en bystkurva hos Gunde Svan. Innan andra tjejer röstade ner henne fick hon som mest flera mail i minuten. Topplista eller ingen topplista, det här var rena beviset för att tjejer ägde Internet. Jag blev tvungen att prova en sista grej.

Jag fick barn. Inget illamående, ingen lustgas. Jag satt vid mitt lilla tangentbord och på bara några minuter fick jag ett par knoddar med två karlar. Herregud, det kunde väl inte göra någon skada. Va? Jag var ju knappt trettio och det syntes ju tydligt i 72 dpi att jag hade åtminstone C-kupa? Kom igen? Nähä då. Nu tystnade brevlådan. Trots skönhet, trots topplisteplacering, trots ett osjälviskt moderskap. Knappt ett enda ”halloj”. Stackarn, så ung och redan så ensam. Det skar i hjärtat men jag lät henne adoptera bort ungarna. Fem timmar senare började brevlådan ticka på som förut. Då tyckte jag hon kunde få semester.

En googling på “Internet Dating” ger över 2,7 miljoner träffar. I Internetworld 10/2004 skrev Lisa Bjerre att Spray Date, Match.com och dom andra omsatte minst 100 miljoner. Internetdejting är det nya svarta, men om man inte är ung tjej i storstad och orkar läsa två dussin friarmail om dagen – eller lyckas ta sig upp på några topplistor – ja, då verkar det minst lika bra att hålla sig till vitt.

En polare påstår att hon kommit på hur man raggar på snabbköp, tydligen kan man få något som liknar snygg jeansstjärt om man böjer sig djupt över frysdisken. Det är viktigt att le hela tiden, gärna med tänder. Antingen ler folk tillbaks eller så är det dags att gå. Minsta mjölkpaket blir ett äventyr. Ingen lista, det går inte att mäta och det kommer att bli så bra.

bl a publicerad i Göteborgs Fria Tidning 2006.06.17 (namnen i illustrationen har inget med texten att göra)